Att Älska Flygplans Relationer
12.02
Sätter mig på plats 12 E, vilket naturligtvis är platsen i mitten.
Tar min hand över munnen för att känna "dagen efter" andedräkten.
Exakt det jag anade, en blandning mellan sprit, cigg och snus.
Fan, här sitter man trött och bakfull på ett 4 timmars, vilket egentligen är en kort flygstund om det inte känns som att man har en 21 kilos klubba slående mot pannbenet.
I alla fall gud vad skönt att ha hela raden för mig själv.
Sätter igång min Ipod för att lyssna på lite avslappnande och lugnande musik och försvinna från den eländiga verkligheten. FAN det kommer en man i 45 års ålder mot min rad. Jag ser hur han tittar runt på numren förvirrad och smått bortkommen. Först tittar han på sin lilla ut printade biljett och sen mot sätena. .
Till min stora besvikelse sätter han sig bredvid mig. Med en svårt framtagen nick säger jag hej och flyttar mig mot fönsterplatsen. Oh helvete, ser på hans leende att det är en pratig jävel. Shit hur ska jag klara det här! Jag tar fram ipoden ur fickan o skruvar upp en aning. Samtidigt ser jag över min axel hur denna man försöker starta en konversation.
Nu ser jag hur mannen med ett litet leende är begeistrad över att jag är fri från andra distraktioner och han säger:
(Samtidigt har jag en svensk café tidning i knäet vilket tydligt visar att jag kan svenska)
Café tidning.)
Hm ingen fara. Jag svarar hela tiden kort och abrupt för att få slut på konversationen.
Det blir tyst i några minuter och plötsligt kommer ett pling ur högtalarna.
YES tänker jag och tar fram ipoden. Mannen ser hur jag försöker smita men han har ett enda mål, att prata av sig om sin jävla helg i Milano.
Han sträcker fram handen och presenterar sig som Hans.
Nu förstår jag att denna resa kommer att sluta med att han berättar om hela resan, sin lyckade business deal och sin familj i Sverige.
Att älska flygplans...